Senaste inläggen

Av A - 12 april 2010 09:41

Jag söker jobb, inne på ams och kikar titt som tätt och då och då skickar jag iväg en CV. Jag har ett drömjobb och helt omöjligt är det inte att min dröm går i uppfyllelse om något år eftersom jag har kontakter där och eftersom jag pratat en del för mig redan nu. När några går i pension så ska jag definitivt söka och innan dess ska jag samla på mig erfarenhet. Inom samma organsiation är det nu ett jobb ledigt som jag har sökt och jag är genom min utbildning sedan tidigare bekant med en av verksamhetscheferna. Grejen är att det är ett jobb som jag inte vet om jag vill ha. Först och främst så är chansen att jag ens blir kallad till intervju minimal för det är meriterande att ha steg 1 och att ha arbetat med traumatiserade barn tidigare vilket jag inte har gjort. Eller jo traumatiserade ungdomar har jag ju mött i mitt arbete men steg 1 har jag inte och inte särskilt lång arbetslivserfarenhet. Men OM jag skulle få komma på intervju eller om jag får tänka ännu längre skulle bli erbjuden ett jobb så skulle det bli svårt! Jag kan knappt se på film och nyheter om incest. I det här jobbet skulle jag isf dagligen möta barn sm utsats för incest och misshandel och jag vet inte om jag skulle klara av det. Hur skulle det påverka ens privatliv? Hur skulle man orka och fortsätta må bra? Jag antar att det gäller att till viss dle stänga av men samtidigt kan man inte stänga av för mycket för då tror jag inte att man gör ett bra arbete. Problemet är att om jag skulle tacka nej till ett sådant jobberbjudande så skulle jag ju även visa mig svag inför den arbetsgivare där jag faktiskt drömmer om att arbeta i framtiden eftersom de tillhör samma organisation. Den oron får jag ta om det ens blir aktuellt, ingen idé att tänka och fundera i onödan.


Som sagt jag söker jobb och jag är lite stolt för jag har utmanat mig själv lite när det gäller att höra av mig till kontakter. Kontakter på rätt hög nivå. Det känns lite pirrigt att våga göra det men det är genom kontakter man får jobb och då måste man försöka! Jag har mailat en tjej och frågat lite om vad hon tog upp i sin CV för att få det jobb hon har och jag har mailat min chefs chefs chef angående eventuella tjänster. Jag har hört av mig till mitt drömjobb som jag har skrivit om tidigare och har haft ett bra samtal med dom som ger lite hopp inför framtiden. Det gäller att våga utmana sig själv! Göra det där man inte riktigt tror att man vågar.


Däremot blir jag arg och irriterad på mig själv att jag alltid måste lägga till "Jag har ju egentligen ingen chans på den här tjänsten" eller "Jag har ju inte det dom söker men äh jag söker ändå". Ibland (rätt ofta tror jag) så låter annonsen mycket svårare än vad den egentligen är. Det är inte jag som ska sätta gränsen utan det är dom som läser min CV och mitt brev som avgör om jag ska kallas till intervju eller inte. De flesta arbeten måste man ändå lära sig på plats och då kanske det inte alltid är nödvändigt att ha allt det som de önskar i annonsen.


Jag önskar att jag trodde lite mer på mig själv. Jag blir så osäker ibland, undrar vad jag har att erbjuda och jämför mig med andra. Vissa dagar är jag jäkligt bra på att klanka ner på mig själv och sedan andra dagar får jag lite jävlaranamma och tror att jag kan och tänker att jag kommer hitta ett jobb till augusti.


Jag önskar även att fler arbetsgivare iaf kunde låta oss med lite kortare arbetslivserfarenhet få komma på intervju. Det man har gått igenom på ett personligt plan formar en också som person och en person under 30 kan ha kommit bra mycket längre än en person över 50.


Idag var det inga tjänster ute så idag ska jag njuta av en dag utan jobbsök! Det tar på krafterna att söka jobb och det gäller att försöka att inte tänka allt för mycket på det när man inte söker. Jag vill njuta av att vara föräldraledig och det ska jag göra idag!


Ha en bra dag!!

Av A - 12 april 2010 09:28

Äntligen är våren här! Det är underbart och jag älskar verkligen våren! Gruset är borta på vår gård och på bordet står dom första vårblommorna. Nu längtar jag ännu mer efter en trädgård och hus. Tänk att få sitta på en terass eller trapp i vårsolen med en kaffelatte i handen och titta på sonen som kryper runt i gräset. Jag vill, jag vill, jag vill! Letandet fortsätter! Igår tog vi en lång skön promenad för att kolla in ett hus som vi ska till på visning nästa vecka. Krokusar i massor längs vägen och jag plockade lite tussilago och skilla. När vi hittar ett hus vill jag ha en trädgård full med skilla. Det är väl egentligen något slags ogräs men jag älskar dom små blåa blommorna! Jag vill ha hallonbuskar, något äppelträd, rabarber och lite örter och i övrigt en lättskött trädgård.


Andra vårtecken här hemma är att vi nu har tagit bort åkpåsen i vagnen, shoppat mjuka skor till sonen, jag har två par nya, fräscha vårskor som står i hallen och väntar på att invigas. Jag har shoppat nya springkläder som jag snart kan börja ha (måste bli lite varmare först) och igår sprang jag för första gången i skogen.


Idag blir det en långpromenad i solen med barnvagnen och ikväll blir det en springtur!


Ha en fin dag i solen!! Ut och njut! 


photobucket.com

Av A - 23 mars 2010 11:09

Idag är det grått igen men än så länge ingen snö här och jag hoppas innerligt att den inte kommer! Igår var det sol och fint och jag känner hur våren är på väg och det är härligt! Idag har vi en lugn dag här hemma, ska ta en kort tur ner på stan och ikväll blir det fika hos en kompis. Det ska bli mysigt! Jag känner mig rätt nöjd med mig själv just nu. Förra veckan tränade jag 5 ggr varav 4 löpturer. Igår körde jag ett hårt spinningpass och ska köra spinning en gång till den här veckan och springa en runda. Jag känner av mina ben lite så ska vila från löpningen den här veckan. Det är skönt när man kommer in i en bra träningsrutin och man känner hur man orkar mer och får mer energi!


Fick reda på igår att jag ska få gå på en tvådagars kurs i KBT-teori med jobbet snart och det ser jag fram emot! Kul att få lära sig lite nytt när jag är föräldraledig och samtidigt en merit att sätta i mitt CV. Jag läser ju en kurs också i multikulturellpsykologi med fokus på föräldra-barn relationer. Jag kan rekommendera den för den är riktigt intressant! Högskolan Väst och distanskurs Föräldraskap i världen. Vi lever ju i ett samhälle med många olika kulturer och det är viktigt att lära sig om andras kulturer, hur våra kulturella bakgrunder påverkar oss i vårt möte med andra osv. Den har gett mig många nya perspektiv och jag är glad att jag läser den. Det är rätt skrämmande att läsa ockås och inse hur många som diskrimineras i samhället och hur exempelvis vissa folkgrupper får fel vård eller ingen vård just på grund av dålda och öppna fördomar. Dessutom gör språkbrister att många inte får rätt hjälp i samhället. En annan sak är att vissa sjukdomar finns bara i vissa kulturer och missas lätt om man inte har kunskap och vissa sjukdomar som ex depression tar sig olika uttryck i olika kulturer och därför kan man missdiagnostisera om man inte har kunskap om detta. Jag önskar att alla kunde få läsa multikulturell psykologi!


POSITIVT

  • fika med en kompis ikväll
  • att jag tränar så mycket som jag gör nu
  • jag känner att jag får bättre kondition, orkar längre sträckor
  • min sovande lilla prins som nu ålar, har fått tänder och övar sin röst
  • testat lite nya goda vardagsmatrecept så vi kan variera den ibland rätt tråkiga vardagsmaten
  • KBT-kurs
  • kursen jag läser på distans
  • att lära sig nya saker
  • ska hem i påsk och träffa familj och vänner
  • ska köpa nya springskor idag
  • babysim, så mysigt och roligt
  • fina vänner och familj
Av A - 19 mars 2010 09:52

Jag är sån som inte vill vara nybörjare. Jag vill kunna visa att jag kan redan från början och är feg när det gäller att visa upp när jag inte kan. Ett exempel är att jag länge velat lära mig spela tennis men jag vågar inte pröva eftersom jag inte kan. Jag vill i så fall hitta en undangömd bana någonstans där ingen mer än min man kan se mig medan han lär mig spela. Det är otroligt fånigt! Vem kan allt från början?


Samma sak när det gäller att våga tro på mina förmågor. Jag tycker om att skriva. Jag fick mycket beröm för mina uppsatser när jag gick i skolan men nu vågar jag inte tro på att jag kan längre.  Jag har skrivit lite då och då hemma men vågar inte ens låta mina närmaste läsa utan att först komma med tusen ursäkter och bortförklaringar. Varför? Varför är jag så rädd att någon ska tycka det jag gör är dåligt?


Så nu har jag utmanat mig själv. Jag har skickat in ett barnboksmanus och det var inte själva utmaningen för att låta främlingar som aldrig träffat mig läsa mitt manus har jag inga problem med. Nej min utmaning var att jag har berättat det för några kompisar. Jag gjorde det och rodnade samtidigt. Jag vet att chansen är liten att man får ett bokmanus antaget. Jag vet att konkurensen är enorm men jag är nöjd med mitt manus. Däremot skulle jag inte våga mina vänner läsa det. Nej det får dom bara göra om jag väl får boken publicerad. Jag har utmanat mig själv tillräckligt för nu. Jag har berättat att jag skickat in ett manus.:-)

Av A - 16 mars 2010 15:17

Jag skrev ett inlägg tidigare om en gammal praktikplats som jag maila till och att dom inte ens svarade. Jag tycker överhuvudtaget det verkar som att många inte tar sig tid och inte har ork att göra det där lilla extra, det där som skulle betyda mycket för någon annan. Träffade på en från praktikplatsen igår och tänkte först att det skulle bli pinsamt för hon vet att dom inte svarat och jag vet det....Men det blev ett bra möte! Hon hade väl någon ursäkt om att hon tänkt men inte blivit av, att jag fanns med på hennes "att göra lista" osv. Jaja strunt samma! Vi pratade framtid och att jag så gärna vill jobba hos dom, att dom faktiskt funderar på att ta in någon yngre och jag förde så klart fram mina argument för varför dom behöver just en yngre i arbetsgruppen. Det kommer bli tjänster lediga där nästa år och ja jag såg till att göra ordentligt med reklam för mig. Hon tyckte det var jättebra att jag försökte hålla fast i de kontakter jag har och att ingen haft praktik vare sig innan eller efter.  Hon frågade om jag var intresserad av alla arbetsområden inom arbetsplatsen och det är jag så klart! Ja nu har jag gjort vad jag kan för att göra reklam för mig och det känns bra! Jag var peppad efter mötet. Träffade henne under ett träningspass och tänk jag som nästan stannade hemma från träningen...


Ringde även angående en tjänst jag sökt. Fick veta att jag inte var bland de 10 utvalda till intervju men blev ändå glad av samtalet. Han tog sig tid, kollade igenom min cv och sa att enda anledningen var att jag hade för kort arbetslivserfarenhet men att min CV såg bra ut i övrigt och han undrade om han fick ringa om de inte hittar någon bland de 10 utvalda. Han sa även att det kommer komma ut fler tjänster som jag borde söka. Alltså tycker han att min CV är tillräckligt intressant och han tyckte det var positivt att jag både ringde och mailade om tjänsten. Han hade kunnat bara svarat kort att jag inte var uttagen och sen bye bye men han tog sig tid och det gjorde mig glad. Jag känner lite mer självförtroende nu när jag ska söka vidare och jag hoppas ju så klart att de inte hittar någon bland de 10 utan att de ringer mig! Jobbet är tufft och krävande men om bara ryktet om mycket jour inte stämmer så vill jag gärna ha det!


Håll tummarna för mig!!

Av A - 14 mars 2010 13:05

Har haft en härlig hej med fina tjejkompisar! Mycket bra prat, fika, shopping, middag ute med vin och för mycket god mat. Tjejhelger gör verkligen att man fylls med energi och glädje! Tänk vad skulle man göra utan sina tjejkompisar?! Vi pratade om livet och framtiden och att har vi klarat av att behålla vänskapen trots två barn så kommer vi klara det när det kommer fler barn och någon gång i framtiden så kommer vi åka på weekends till Europas huvudstäder, spahelg eller andra liknande trevligheter! Vi har gått från studenter till heltidsjobb, vi har haft tjejhelger där vi partat loss och fuldansat men senaste åren har våra tjehelger inneburit att leka med kidsen, äta god mat och prata, prata, prata mellan lekstunderna och när barnen somnat. Underbart med nära, härliga vänner som utmanar ens tankar, vågar ställa frågorna man inte själv vågar ställa sig, som man vågar berätta allt för och som stöttar och pushar! Nöjd och glad efter en härlig helg!! Två tjejhelger till väntar under mars och april!:-)


Positivt

tjejhelg

strålande sol, klarblå himmel

fågelsång

snön smälter

ska ut och springa

varit på babysim

libanesiskmusik och mat som vi åt igår

sökt jobb

shoppat snygg väska och kavaj

spanat in söta ballerinor som nog ska bli mina

min finaste son som växer så det knakar

min älskade man

myskväll ikväll med Solsidan på TVplay

Av A - 28 februari 2010 14:09

Den här veckan har jag varit dålig när det gäller träning. Har iofs gått långpromenader varje dag men inga träningspass förutom idag. Jag kom nyss hem från gymmet där jag kört en mil på löpbandet. Lika mycket mentalträning som fysisk för gud så segt det är. Jag pratar med mig själv i huvudet, föreställer mig halvmaran och hur jag tar mig kilometer för kilometer, pushar mig upp för först den ena bron och sen den andra, tävlar mot mina medtävlande och mot min egen gamla tid.Idag förbättrade jag min tid med 2 minuter och känner mig jäkligt nöjd med det! Förstår fortfarande inte hur jag ska orka springa 1.1 mil till men äh det är ett tag kvar och jag fixar det!!  

Mitt mål i vår är ju alltså att springa göteborgsvarvet i maj men med det målet kommer ju en massa andra bra saker.

  • Jag får bättre kondition
  • Jag blir starkare och snabbare
  • Jag går ner i vikt (5 kg kvar till startvikt innan graviditet)
  • Jag känner mig fräschare och snyggare
  • När jag tränar brukar jag bli bättre på att inte äta onyttigt (lite lite bättre iaf)
  • Jag får frisk luft
  • Självförtroendet ökar när man känner att man fixar saker man inte riktigt trodde att man klarade av. Det gäller att ha delmål för att fixa det.
  • Jag får ännu mera jävlaranamma, det är bra att ha ett mål
  • Förhoppningsvis får jag tillbaka men snygga rumpa på köpet!:-)

Nu ska jag ta ett bad!


Ha det fint! :-)

Av A - 26 februari 2010 14:34

Fredag igen och vi har haft en riktigt mysig dag trots att det regnar och har bildats stora sjöar lite här och var ute. Började dagen med babysim. Jag älskar att bada och min bebis som inte är en liten bebis älskar det också! Härligt att se hans ögon gnistra och hur han sprätter med benen och får kallsupar då och då men smilar ändå. Efter badet gick vi i ösregn ner på stan och shoppade lite kläder till mig och en vårjacka och lite annat till J. Jag shoppade härliga tulpaner och några lyxpraliner till mig själv och nu har jag precis druckit en latte och ätit choklad här hemma medan jag skrivit några mail. Bra dag helt enkelt! Jag längtar till vår och sol men jag bestämde mig för att deppvädret inte skulle få mig att deppa idag och jag lyckades!  Ikväll blir det godis och pensionärskväll med På spåret och sen Solsidan. Jag älskar solsidan! Så jäkla roligt och rätt träffsäkert! I helgen blir det hotellfrukost, träning och husvisning.


Ha en fin helg!!

      

Presentation


Det här är min blogg med tankar och funderingar kring livet och om att försöka se det positiva i tillvaron.

Gästbok

Fråga mig

0 besvarade frågor

Omröstning

Hur många läser den här bloggen?
 Då och då
 En gång i veckan
 Varje dag

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards